Vardagen i El Alto och La Paz går mot sitt slut

Hej hopp!

Tiden rullar på och nu är det bara en dag kvar på våra 4-veckors praktiker. Det är konstigt med tiden och tidsuppfattningen här, för samtidigt som det känns ganska nyss jag och Johanna var här första dagen på Yanapi så känns det samtidigt som en evighet sedan. Och tiden i Sucre är ännu längre bort. Man är så inne i det man gör just nu, vilket är ganska skönt.

En annan sak som är konstigt att det som har varit våran vardag nu i en månad inte kommer vara våran vardag i många dagar till. En vardag som till exempel innehåller El Altos gator med sina många bussar, människor och den stora torsdagsmarknaden där man på riktigt kan hitta allt, bara man vet vart.  Vår vardag till och från Yanapi som innehåller både buss och linbanor, med fantastisk utsikt över La Paz och El Alto. Ända bort till de vackra och enorma snöklädda bergen, som varje dag påminner oss om att vi faktiskt befinner oss i Anderna.

Vår vardag som till stor del utspelar sig på Yanapi. En vardag där vi förtom lärt känna många fina barn också genom läxhjälpen lärt känna ett nytt skolsystem, som ibörjan verkade ganska lik den vi var vana vid, men snart visade sig vara så annorlunda Sveriges skolsystem på många sätt. På Yanapi där vi också tillbringar dagarna med att leka lekar, spela fotboll (iallafall en liten stund innan vi kommer på att vår kondis är totalt värdelös på den här höjden), och hålla aktiviteter. Och under vår lunchpaus då vi kramar vattenkokaren (tar vara på all värme vi kan få) och sitter under en filt med mössa och dricker te.

Vardagen som också har stor del i La Paz där vi bor, i vårt lilla gröna rum med vår våningssäng som känns som det varit vårt hem i mer än bara en månad. Och en vardag där såklart inte minst spanskan har en stor del.

Det ska bli skönt att åka hem till allt man längtar efter hemma, till sin vanliga vardag. Men det är med delade tankar som jag längtar hem, för med tanke på allt roligt och vackert vi har i vår vardag här så kommer jag inte kunna åka hem utan att sakna mycket av den också.

Häromdagen fick vi frågan av ett barn på Yanapi, om på vilken planet Sverige ligger på. Och jag kan förstå tanken, för dem är ju vi väldigt annorlunda. Och det är inte helt lätt att förstå att man kan åka så länge mellan två så olika ställen men samtidigt befinna sig på samma jordklot.

/Emma

På Yanapi har vi hållt i lite aktiviteter på eftermiddagarna, här är lite från dem:

20170316195438

Handpyssel. Vi har haft en aktivitet där alla barn fått måla och klippa ut sin hand, och på sina fingrar skrivit till exempel någon sak de gillar att göra, något det är bra på och favoritdjur.

20170316195431

Rättigheter. En annan aktivitet handlade om barns rättigheter. Alla fick en lapp med en rättighet, och fick sen skriva och måla till.

20170316195445

Muralmålning. Vi har haft ett målarprojekt här, då vi målat en muralmålning där barnen var med och målade sina händer. Ett både roligt och kladdigt projekt, där vi stått och målat i allt mellan strålande sol och ösregn.

20170316195418
Målning, det är här det händer!
20170316195402
Läxor på gång
20170316203414
Full fart med mellanmål

La casa de los Ningunos

Hej från La casa de los Ningunos! Det är tredje praktikveckan och kanske dags att presentera vår organisation. Vi bor alltså på vår praktikplats som är ett kollektiv bestående av cirka 10 personer. Hur många som bor här är lite flytande då det ofta är personer som kommer och går, samt att det även kommer personer som hjälper till att jobba. De som bor här är mellan åldern 22-40 har vi fått uppfattningen om och att bo på det här sättet är tydligen inte vanligt.

Varje torsdag kan vem som helst komma hit och äta vegansk/vegetarisk lunch och till lunchen behövs det runt 6 personer i köket som lagar maten. Vi har varit med och lagat två gånger hittills och det är spännande att se vad för mat som ska lagas varje gång. La casa de los Ningunos fokuserar på medveten mat, vegetariskt och vegansk mat och odlar lite själva. Det finns en trädgård med odling som vi är med och tar hand om, men dom producerat inte jättemycket än.

Alla i kollektivet har ett område som de jobbar med, för alla jobbar inte med mat eller i trädgården. Det håller på att tänkas kring utbildning, hur det kan skapas en utbildning som inte syftar till att producera elever som ska tjäna det rådande systemet, utan mer kritisk till systemet. Det hålls föreläsningar och workshops här och ibland så lagas det mat till detta också.

La casa fungerar som ett samlingsställe, en mötesplats för kreativa projekt eller föreläsningar.

Dagarna för oss praktikanter kan se ganska olika ut beroende på vad som står på husets dagordning. Idag hjälper vi till i köket eftersom La Casas lokaler hyrs ut till en organisation som har en föreläsning om hållbar mat. Huset serverar mat till organisationen för att tjäna pengar, men maten är även ett sätt att öka kunskapen kring vegetarisk mat och få fler att inse att vegetarisk mat kan vara gott. Ikväll ska det även hållas en träff för de som bor här(det hålls en gång i veckan) för att prata om hur alla mår och dela med sig till varandra, lite som healing för att hålla ett bra klimat i kollektivet.

Mira och Hanna praktiserar även på Ecotambo som arbetar med ekologisk odling och har en marknad varje lördag där de som odlar får sälja grönsaker och produkter. De som odlar bor i El Alto, en två miljonersstad ovanför La Paz, och de är privatpersoner som har en odling på sin gård/trädgård, ofta i växthus.

Vi trivs bra och ser fram emot att vara här de veckor som är kvar! Hälsningar från La Casa!

image
Vilken glädje att ha dig med oss! (Skylt på ingångsdörren)
image
Ingångsdörren

 

image
Utsikt från innergården
image
Vår tvättlina

Karnevalfirande i La Paz

Nu har även andra veckans praktik tagit slut, men det har varit en kort vecka eftersom alla varit lediga måndag och tisdag då det varit karnevalfirande här. Några av oss åkte till Coroico under långhelgen, medan vi andra stannade i La Paz och bland annat upplevde karnevalen här.

På Yanapi invigdes detta firande på fredagen av ett vatten och skumkrig. Detta var verkligen ett vattenkrig, enda reglerna var att kasta vatten och bli blöt, alla medel tillåtna. De vattenkrig jag varit med om tidigare kändes ganska mesiga jämfört med detta. Både barn och personal gick in för det till hundra procent. När alla var både dyngsura och kalla, och till och med köket förvandlats till en plaskvåt krigszon, började vi undra om det någonsin skulle ta slut. Men det gjorde det, och trots att det var en väldigt rolig upplevelse var våra torra kläder väldigt efterlängtade och alla bytte sen om och åkte hem för helgen.

Egentligen fick man inte spruta vatten på varandra i årets karneval, eftersom det varit en sådan stor vattenbrist i Bolivia, och framförallt i La Paz och El Alto. Därför kändes det lite konstigt att vi sprutade vatten på Yanapi, men det var nog ett undantag. På gatorna sprutade man istället espuma (skum), och hela helgen fick man vara beredd att kunna bli sprutad på med skum. Det var en kul grej, med personligen är det inget jag saknar…

Karnevalen firas inte bara genom att spruta vatten eller skum, en stor del är karnevaltåget genom staden med dans och musik, flera dagar i rad. Det var kul att se. Och på tisdagmorgon, karnevalens sista dag, vaknade jag och Johanna av många högljudda smällar. Många smällde smällare utanför sina dörrar, och detta ljudet höll sedan på hela dagen. De pyntade även trädgårdarna och husen med girlanger och ballonger samt gjorde iordning fat med vackra dekorationer av blommor annat fint pynt som de kastade upp på taken. Dessa dekorationer var en gåva till Pachamama (Moder jord). Pachamama har en stor del i mycket här, vilket jag tycker är spännande.

Så helgen bjöd på traditioner och festligheter som var nya för oss, och jag tycker det var kul att få se hur man firar en för mig helt ny högtid. Kan också tillägga att jag har mött många förvånade miner när jag säger att vi inte har särskilt mycket karnevalfirande i Sverige, knappt alls faktiskt. Här är har människor svårt att tänka på ett land utan karnevaler med allt vad det innebär, Bolivia är ett land där man är väldigt bra på att fira saker.

Nu befinner vi oss på Isla del Sol i Titicacasjön och njuter av vackra landskap och fantastisk utsikt med Peru i horisonten.

Hasta luego! /Emma

20170304190236
Karnevalfirande i full gång på Yanapi. Bilder från vattenkriget saknas då kameran var det sista vi skulle tagit fram då…

 

 

 

Ps: fler bilder från karnevalen kanske kommer senare, vem vet, men just nu är wifi lite för svajigt

Lösningen på vädret

(Vår trädgård en regnig morgon, taget från ”växthuset”)

Det är regnperiod i Bolivia! Här varvas spöregn med stark sol, oftast flera gånger inom loppet av samma dag. Vi har både konstant brända hårbottnar och kläder på tork. En kan fråga sig vad det innebär för ett gäng svenskors fritid i La Paz? Jo, det innebär carpe diem (förlåt för ur-töntigt uttryck). 

Planering är svårt när det gäller utomhusaktiviteter och vår plan att besöka Valle de la Luna/Måndalen har gått i baklås flera gånger. Så fort solen skiner är vi alla snabba med att ta oss ut till trädgården för att dricka kaffe, sola och umgås. När det regnar gäller det dock att vara mer innovativ. Vi har denna vecka gått på bio (Lion och La La Land), netflixat hemma i våra sängar, halvjoggat nedför blöta gator mot restauranger, och för egen del har det blivit en hel del kattgos. 

På La Casa de los Ningunos finns det en huskatt vid namn Mani. Mani betyder jordnöt på spanska och jag funderar friskt på hur det skulle funka om en döpte sitt djur hemma i Sverige efter nötter eller grönsaker? ”Hej, det här är min katt Valnöt. Morot. Lök..?” Det är ett märkligt med gulligt namn och jag har utnyttjat varje minut jag kan åt att bli Manis nya bästa vän. Efter en långhelg med ett nästan helt tomt hus och många, långa kvällar i sängen kan jag förklara uppdraget fullbordat och väl lyckat. Mani sover i min säng vissa nätter och kommer annars in och umgås på kvällarna när jag sitter och målar. Vi är La Casas nya dynamiska duo. BFFs! Dream-team numero uno!!! Okej, lite överdrift kanske, men vad ska en brud annars trösta sig med när hennes egna husdjur är på andra sidan jordklotet? (Shoutout till Baloo och Sirpa) Åsikterna kring Mani är delade bland oss här i huset, men jag kommer definitivt sakna denna pälsfällare när vi går vidare in i vår lediga vecka. 

​​

​​​/Tuva

Hälsning från Yanapi

20170222195204

Nu har vi varit på vår praktikplats på Yanapi i 3 dagar. Yanapi är ett fritidscenter dit barn kommer antingen innan eller efter skolan, beroende på hur schemat är, för att få hjälp med läxor, få ett mål mat och leka. Yanapi får stöd från Billströmska folkhögskolan och Myggenäs skola hemma på Tjörn. Vi har där varit med och samlat in pengar till stödet och första dagen kändes det konstigt att verkligen vara här efter att ha pratat om Yanapi så länge.

Det vi har gjort hittills är mycket läxhjälp, så gott det går eftersom barnen här har annorlunda läxor än vad vi är vana vid, och att hjälpa barn att skriva och stava rätt på spanska är inte helt enkelt för oss. Därför har matte och engelska varit saker som vi kunnat hjälpa till med och idag har vi hjälpt till att lösa ekvationer och att säga veckodagarna på engelska. Vi har också hjälpt till att rita då mycket av inlärningen här går ut på att rita och skriva av saker (ganska olikt från Sverige). Andra saker vi gjort är att ha förberett mat och lekt, och framöver ska vi hålla en liten aktivitet varje eftermiddag.
Yanapi ligger i El Alto, en halvtimme med buss från Ceja (centrum). El Alto är en stor och snabbväxande stad, som ligger ovanför La Paz. Människor i El Alto har det generellt sett lägre ställt än människor i andra delar av Bolivia som i t ex La Paz. Yanapi är därför en bra hjälp och ett bra ställe att komma till för barn som kanske inte har så mycket möjlighet till läxhjälp och lek hemma där de ofta kan behöva hjälpa till med annat.
Hittills har det varit mycket nytt att ta in, och vi har nog en bit kvar innan vi känner oss helt hemma. Men vi trivs och gillar barnen och personalen. Vi börjar känna oss hemma i El Alto, och njuter starkt av att åka el teleferico (linbana) över La Paz upp till El Alto varje dag. Utsikten här är något utöver de vanliga!
Vi hörs mer framöver!
Saludos

Emma och Johanna

20170222195218
”alla barn har samma rättigheter och samma värde”
20170222195252
Historieläxa om Stilla Havs-kriget. Här ser ni våra ritarskills.
received_10154559642159615
Det är väldigt kallt här både ute och inne, därför är det skönt med lunchpaus i den starka solen
20170222195340
Utsikt från vår vardagspendling